torsdag 5 mars 2009

Det växer...

..en ny varknöl i sonens sår på handen. Detta innebär att kirurgerna kommer att vara tvungna att öppna såret och titta var som retar där inne.

Föreställ er en hypokondrisk, smärtkänslig 11-åring som nyss kommit på att någon ska skära i hans hand! Lägg till en sjuk 1½-åring så har ni min tillvaro!

3 kommentarer:

  1. Men snälla nån! Jag är inte ett dugg avundsjuk på NÅGON i din familj just nu!
    Jag är inte övertygad om att man får skicka kramar till 11åriga killar man inte känner, men jag ger iaf dig en! Du är bara sååå duktig som fixar allt detta!

    SvaraRadera
  2. Blä. Tror inte man behöver vara varesig hypokondrisk, smärtkänslig eller 11 år för att bli nipprig över att nån måste karva i ens ömma hand :/ Hoppas det inte är nåt resistent bara, det går ju såna där "sjukhusbakterier" lite varstans. Tacka vet jag antibiotikan man får utomlands! Har fått penicillin både i England och i forna Jugoslavien - och gissa om jag blev frisk snabbt!? Hellre en rejäl dunderkur än att kanske behöva gå igenom både tre och fyra olika fjantkurer här hemma, för att "man är så restiktiv med sånt" i Sverige. I slutändan har man ändå fått i sig lika mycket medicin, med skillnaden att man har kvar sin sjukdom!

    SvaraRadera
  3. Mia: Jag tänker tillbaka på penicillinet som lillan fick i Kanada i somras. Hon var ju så sjuk att hon inte orkade sitta upp och höll på att bli inlagd på sjukhus. När jag skulle ge henne första dosen penicillin så spottade hon ut hälften och kräktes 10 minuter senare upp resten. Två timmar senare sätter hon sig upp och börjar leka!!! :-o
    Vi brukar säga att det räcker med att lukta på det kanadensiska penicillinet för att bli frisk, så där som Karl Bertil med glöggen. :-D

    SvaraRadera