Skrik

Kl 10.15 sa jag till lillan att hon inte fick sätta på tvättmaskinen, hon började skrika direkt. Kl 10.45 gick vi ut, då skrek hon fortfarande. Kl 12 kom vi hem, och gissa vem som fortfarande skrek?!
Till saken hör också att dottern ville gå till lekparkerna som ligger på innergårdar, dvs med hyreshus omkring. Lillans skrek ekade duktigt mellan husen och persienner åkte upp, folk kom ut på sina balkonger och förbipasserande stannade för att se vad som orsakade skrikandet.
Eftersom jag fått sova i natt var mitt tålamod på topp så jag pratade lugnt med henne och gungade samtidigt på äldsta dottern. Samtidigt hoppades jag att så många som möjligt skulle uppmärksamma vilken fantastisk mamma jag var, med en ängels tålamod. Alla de gånger man vrålar och skriker åt ungarna innan man ens tagit reda på varför de skriker har man exponerat för många gånger och nu var det min dag idag vilket jag ville skulle synas.

Kl 12.10 somnade lillan i min famn efter en flaska välling. Hon har ett humör utan dess like den damen, under dessa två timmar föll nämligen inte en enda tår.