...efter ett mycket givande (och långt) samtal med en mamma som sitter i nästan precis samma situation som jag. Ibland kan ett igenkännande göra mycket för att man ska orka vidare.
Lillan har haft två jättebra dagar helt utan huvudvärk, det där jätteanfallet i söndags rensade ut en hel del tydligen.
Nu sängen, på tok för sent, men med en sten mindre i ryggsäcken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar