Griniga familjen

Det är faktiskt inte så konstigt om jag förlorar humöret i den här familjen ibland! Så här ser våra dagar ut humörmässigt:

Kl 8 vaknar lillan arg som ett bi, jag leker och busar, allt för att glädja den lilla argbiggan.

Kl 12.30 hämtar jag stora tjejen på dagis och då vacklar hon av trötthet. Gnäll, gråt och "tyck-synd-om-mig-prat" överröstar bilradion på väg hem. Jag skojar och tycker synd om för att hon ska blir glad.

Kl 15 kommer sonen hem från skolan. Han är trött och irriterad över dagen, det har alltid varit något jobbigt/orättvist eller äcklig mat i skolan. Jag försöker lyfta fram positiva saker för att få honom på bättre humör.

Kl 16 har lillan vaknat och vi går ut, stora tjejen vill inte vara ute så hon gnäller och säger att hon har ont i benen/magen. Går vi in skuttar hon runt utan problem men då är lillan sur för att hon inte får vara ute. Jag leker med barnen och försöker avleda alla negativa tankar.

Kl 18.15 har vi ätit och ska snart bada, stora tjejen vill inte bada utan tjatar om att se på tv, lillan är trött och gråter för att syrran gör det. Sonen vill inte göra läxor så han bråkar och tjafsar om det. Jag mutar med skumbad och belöningar om läxor blir gjorda.

När alla barn ligger i sina sängar är det jag som sitter här med all irritation jag inte kunnat släppa under dagen. Visst, inte alla kvällar, men kvällar som denna...