Herregud...

Idag har det inte varit en av de dagar i år som jag kommer att ta med mig i tanken till nästa år.

Kl 7.10: Sonen väcker mig och meddelar att skolan suger och att han är trött.
Kl 7.15: Sonen är tillbaka på sitt rum och har somnat om, alla andra är nu vakna.
Kl 8.15: Börjar ringa och försöka få tag i en läkare så att jag kan lämna in dotterns kissprov.
Kl 9.15: Blir rasande då alla läkare har ställt in sina telefontider och det är konstant upptaget på journumret. Ringer upp BVC eftersom de är de enda som svarar och skäller, de skäller tillbaka på mig.
Kl 9.30: Får tag på en läkartid.
Kl 9.40: Lämnar lillan på dagis.
Kl 10: Köar i 15 minuter till lab.
Kl 10.15: Träffar en läkare som säger att provet inte visar något (trots att dottern hunnit kissa 4 ggr på på 15 minuter på vårdcentralen). Han undrar om det kan vara diabetes och skickar oss till lab igen. Får panik!
Kl 10.30: Dottern förhandlar sig fram till massor av småplock för att gå med på ett stick i fingret, sedan småler hon under själva sticket, mycket nöjd med sig själv.
Kl 10.45: Lämnar dottern hos min mormor och kastar mig iväg till sonens skola på möte.
Kl 11.30: Mötet börjar efter att vi har fått leta reda på de som skulle vara med, tydligen gick det fint att glömma mötet.
Kl 12.15: Går besviken ut från mötet, det blev verkligen inte vad jag hoppats på.
Kl 12.30: Köper pizza till mig och dottern och ringer dagis för att säga att jag är sen.
Kl 13: Äter pizza med dottern och mormor.
Kl 13.15: Ringer vårdcentralen och frågar efter provsvaren, inget registrerat.
Kl 13.30: Hämtar lillan på dagis.
Kl 14: Kommer hem och inser att jag inte veckorhandlat vilket betyder att vi inte har varken mat eller mjölk hemma.

Resten kan ni lista ut själva.
Jag är trött med speedad, och självklart orolig för varför dottern kissar hela tiden om det nu inte är UVI.

Over and out!