Bråk bråk bråk med sonen. Den pojken driver mig till vansinne!
Värst är när andra håller med honom bakom min rygg, det får ju honom att tro att hans uppförande är ok och att det är mig det är fel på. Där står vi nu. "XXXX säger att du hade fel", "XXXX tycker också att du överreagerade", osv osv.
Eftersom folk säger sådant här till honom, utan att ha hela bakgrunden till bråket och min reaktion, så försöker sonen inte ens att inse sin del i det här. Helt plötsligt blev det ok att skrika, göra fula miner, anklaga osv. Detta bara för att andra lägger sig i.
Lättast vore om endast den som är delaktig i bråket uttalar sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Hej igen :) Vilka prövningar dessa barn utsätter oss för! Hoppas du får positiv feedback ibland från "lillkillen"!? Stöniga små barn... men det positiva är väl kanske att man kan se det som- ju mer stöniga de är-desto starkare personer kommer de bli som vuxna. och ju mer de vågar trotsa oss som föräldrar ju tryggare är de hos oss! dom vet att vi finns kvar o testar hur långt de kan gå. Som min kloka syster säger "TRYGGA BARN ÄR TROTSIGA BARN" mycket klok är hon!! Att man sen kan få använda frasen som lugnande, och upprepa den 100 gånger om dagen är en annan femma :)
SvaraRaderaskulle gärna vilja länka till dig, men vill gärna veta att det är ok först? Ifall du inte vill att andra okända hittar hit? hmm jag är ju iof också okänd *hi hi hii* men mig slipper du ju liksom inte undan :) Kram maja
Se, systra mi har hittat hit! :-)
SvaraRaderaMen du mamasnest - Jag håller med dig. Det ÄR svårt när inte inblandade lägger sig i bråk och dispyter, särskilt om de inte kommer sig för att tänka nyanserat och försöka sätta sig in i den andres situation också. Det är skitjobbigt när man blir underminerad som förälder!
Jag hoppas att ni orkar lösa dispyten på ett sätt som gör att alla känner sig hörda och förstådda!
KRAM!