...kördes jag i ilfart till operation för akut kejsarsnitt två månader före beräknat förlossningsdatum.
Ja jag vet, jag skriver säkert samma sak varje år den här dagen, men det är ett mäktigt minne att bli mamma för första gången och särskilt med buller och bång som det blev den där natten.
Nu är han stor. 183 cm lång sist vi kollade och strl 44 i skor. Vem hade kunnat tro det den 29 april 1997?!
Han har blivit en fin pojk. Snäll, omtänksam, klok och pålitlig. Jag är så stolt över den person han är, och nyfiken på att få lära känna den person han en dag kommer att bli!
Älskar dig vännen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så fint uttryckt, vännen!
SvaraRaderaGrattis till sonen och till dig som firar 16 år som förälder.
Hade själv en dramatisk stund när mina tvillingar föddes. Det gör att deras födelsedag alltid tar fram en liten skugga och man börjar prata om vad som hände. Men det är ofta skönt att prata om, med ett positivt facit i hand.
Och ja, så STOLT man är och SOM man älskar!
Tack!
SvaraRaderaKan tänka mig att det var drama när ni fick tvillingarna, mycket som kan hända när det är två.
En av dem föddes med en missbildning i tarmarna och fick stomi.
SvaraRaderaHerregud, vad hemskt på en sådan liten! Sånt att allt verkar ha gått bra!
SvaraRadera