Jag var hemma med lillan idag eftersom hon ytterligare en dag vaknade med huvudvärk. Under dagen har jag känt mig deppig och undrat över hur studierna ska gå för mig. Då kommer det härliga saker ur mina barn som gör att leendet på mina läppar stannar lite extra, och oj vad dessa stunder ger en kraft.
Gräsklipparen gick sönder när jag hade klippt HALVA gräsmattan på framsidan (där grannarna ser).
Jag: Neeej, det här bara fick inte inte hända. Vad tycker du att vi ska göra nu? Har du något bra förslag?
Lillan: Vi kan gå in och lägga pussel!
Så klart har hon rätt. Det finns ju ingen anledning att se det negativa, nu fick vi ju tid för pussel istället.
När jag nattar dottern på kvällen kommer det klokheter ur henne med. Jag frågade hur det gick när hon hade hemspråk.
Dottern: J (hemspråksläraren) vill att jag ska prata Daddy-språk med henne, men jag vill ju prata mamma-språk ju. Därför kom jag på en sak, Daddy kan ju prata med henne istället för han pratar ju Daddy-språk.
Jag håller fullständigt med även det här barnet. Passar det inte kan hon väl gå och prata med någon annan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Hur du än gör med skolan så kommer allt bli bra i slutändan. Bara du är nöjd så är allt bra :) Och med dina sötnosar där hemma kan man inte vara något annat än nöjd och lycklig :)
SvaraRaderaMassa kramar!