Det händer så mycket

Jag hinner ju inte ens skriva här ju!

Igår började de två äldre barnen skolan igen. Båda var nöjda med det och verkade vara laddade för en ny termin.
Jag och lillan hälsade på på dagis en stund och sedan gjorde vi massa ärenden.

På eftermiddagen stack jag ut på en löprunda igen, har gjort det i snitt varannan dag nu. Igår vräkte regnet ner under min runda och åskan mullrade över huvudet, men skam den som ger sig!
Så roligt det är att springa! Att jag inte upptäckt det förrän nu! Jag skulle kunna springa varje dag, men det klarar nog inte mina leder av ÄN. Jag lovar att vi kommer dit.
Att springa ger ju så mycket energi, jag som trodde att man blev trött och typ fick ställa in resten av dagen efter ett löppass. Helst skulle jag springa på morgonen eftersom jag går på högvarv rätt länge efteråt.

Imorgon drar vi på släktträff i Dalarna. På lördagen ska vi vara hos min styvmammas syster och på söndagen ska jag träffa min faster för en tur ut till deras stuga.
Det ska bli jättekul att träffa alla, men det är alltid med blandade känslor jag åker tillbaka. Att inte pappa är där längre är något jag kanske aldrig kommer att vänja mig vid. Har jag inte gjort det på 13 år får jag nog vänja mig vid tanken på att det alltid kommer att kännas så här att åka tillbaka.

Men innan vi åker är det massor att göra så det är bäst att jag sätter fart här hemma!