Imorgon har jag varit gräsänka i 3 veckor. Det är inte alltid lätt och framförallt inte alltid så kul. Däremot ger det oss så himla mycket så vi är överens om att det är värt det.
När oväntade saker händer kan man ibland ifrågasätta vårt beslut att leva så här, men det finns otaliga tillfällen då jag varit vansinnigt tacksam för den chans vi fått till att göra allt kul vi gör.
Kvällen faller än en gång här hemma och jag lär mig långsamt att acceptera att livet inte alltid är rättvist. Dörrarna är låsta, larmet är på och jag känner mig ok med tanken på att gå och lägga mig trots all fara som kan lura där ute. Om två dagar är maken hemma och då vet vi att det var värt det igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar