Gnäll

Jag har full förståelse för om någon där ute vill hoppa över det här inlägget, det kommer bara att innehålla gnäll. Så om du är en av dem så skona dig själv och hoppa över resten.

Jag är trött, väldigt trött. Maken har varit på jobb i 2½ vecka och när han kommer hem på måndag kväll kommer han bara att vara hemma i ca en vecka innan han åker i 2 veckor igen. Vissa perioder är tyngre än andra när man är ensam och den där nedförsbacken jag pratade om härom dagen kommer liksom aldrig.
Idag fick vi besked om att dottern kom in på slalomskola med start på måndag! Vi har ju ingen utrustning alls! Dessutom undrar jag om jag orkar med att stå i backen mellan 18-20, men en frusen lillan dessutom. Dottern förtjänar detta och hon behöver absolut aktiveras mer så jag ska göra ett försök att få ihop detta, men det är faktiskt lite motvilligt... Lillan orkar ju inte så mycket så dottern får ofta stå tillbaka och sitta hemma med oss, därför tycker jag att hon förtjänar allt roligt hon kan få göra, men ibland blir priset en mycket trött mamma.

Det är fredagskväll och mina krafter tog slut vid lunchtid. Då hade jag hunnit med att köra barn, gå på möte på sonens skola och ta med mormor på helghandling. Egentligen skulle jag vilja hoppa i mysbyxorna och luta mig tillbaka, men dottern är på fredagsmys-kalas hos en kompis och ska hämtas kl 20 så det är bara att härda ut lite till.

Det är massor som är bra i mitt liv, tro inte att jag tycker annat, jag är bara så galet trött just nu.

Så där ja, slut på gnäll för idag!