Thanksgiving...

...eller något åt det hållet. Vi väljer att kalla det svensk Thanksgiving. Mamma hade gjort kalkon, stuffing, cranberry sause och allt som hör till och maken gjorde moset. Vi åt tills maten nästan kom ut genom öronen!



Gissa vem som fick ett stort lår att gnaga på?!



Morbror ville gärna ta ett bett på benet, men det gick inte alls för sig.

Till efterrätt hade jag gjort en Oscar II tårta, egentligen skulle det ju vara pumpapaj, men min pumpa hann inte komma innan helgen...



Innan maten gick vi traditionsenligt till kyrkogården och tände ljus, äldsta dottern tände ett eget för någon som hon kunde realtera till.



Annat att rapportera är att läkaren har skickat en remiss för lillan till kirurgen, sedan får de ta ställning till om stenen ska få sitta kvar i pannan eller om den ska bort.
Svägerskan har också gjort sitt andra försök till provrörsbefruktning så vi väntar spänt på resultatet. Det första gick åt skogen på mitt och mannens bröllop...