Jag tycker att det är så fantastiskt varje gång man kan finnas där för något som behöver en, men oj vad det tar på krafterna. Ofta går man ju tillbaka till egna erfarenheter och tar in alla känslor som följer med det, och det kan vara både välbehövligt och bra men också tungt.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag kan finnas där varje gång de jag känner för behöver mig och hoppas lika starkt att jag når fram och gör någon nytta.
Nu ska jag dricka min vinglögg, titta på mina fina julgardiner och fundera en stund, sedan ska jag gå och lägga mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar