söndag 29 september 2013

Irriterad, men gör mig redo att försvara mig

Är fruktansvärt irriterad på den här personen som jag berättat tidigare att jag har tagit avstånd från. Själv har jag inte uttalat vem det är eller vad som hänt, men efter den här helgen funderar jag på att gå ut offentligt med det. Jag har inget att dölja i det som hänt så jag förlorar själv inget på det, ,men jag har tyckt att detta är mellan oss. Dock verkar inte den andra personen tycka det utan berättar gladeligen sin fantasiversion av vad som hänt för både släkt och vänner. Kanske till och med till de som arbetar med mina barn, vad vet jag?! Därför funderar jag nu på om det är så att jag måste gå ut och försvara mig och berätta min version av det hela. Att göra det hela offentligt alltså.

När jag luftade detta med min man sa han: "ja du har ju verkligen inte berättat för någon". Men nu verkar det alltså vara dags att meddela min omgivning hur det står till. Jag ser ingen annan väg till att slippa att mina barn förlorar fler personer i sin omgivning för att den här personen har lindat in dem i sina lögner och vänt dem mot mig och min familj.

Jag har tidigare av denna personen fått höra att jag vädrat detta både högt och lågt, det har jag inte, men jag kommer.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar