När jag gick i femte klass (tror jag att det var) kom en ny tjej till klassen, M. Vi gick klart mellanstadiet ihop, sedan högstadiet och slutligen hamnade vi även i samma klass på gymnasiet.
Jag kan inte påstå att vi umgicks särskilt mycket, men man har ju på sätt och vis växt upp tillsammans, med samma människor omkring sig.
Några gånger följde jag med henne till stallet och några gånger till umgicks vi minns jag.
När jag hade träffat min man fick jag höra att M hade gift sig med en kanadensare och flyttat till Kanada och detta tyckte jag lät jätteintressant. När vi skulle åka till Kanada andra gången tog jag reda på Ms telefonnummer och ringde upp henne i Kanada. Hon tyckte att vi skulle ses och fixade ett bra pris på ett hotell i byn hon bodde i. Efter 10 år kände jag igen henne i en stor folksamling, helt utan problem. Det var jättekul att ses och lite märkligt att vi båda skaffat anknytning till samma orter i världen.
För ett par dagar sedan ringde M och berättade att hon var i stan och undrade om vi kunde ses med familjerna. Sedan vi sågs sist har jag fått två barn och hon ett så självklart såg jag fram emot att ses.
Dagen blev precis så trevlig som jag trodde och barnen lekte och hade kul.
Jag vill inte visa bilder på M och hennes familj eftersom jag inte bett om lov, men här är bilder på min familj från dagen:
Undra vad jag och M skulle ha sagt om någon berättat för oss där i femte klass att vi skulle gifta oss med varsin kanadensare som växt upp 1½ timme ifrån varandra?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
det är lustigt hur det kan bli!
SvaraRadera