Jag fick springa med med lillasyster på ena armen och jag var oändligt tacksam över att loppet bara var 500 m, för det räckte gott och väl för min arm.
Vi får inte heller glömma den viktiga medaljen, en sådan får ju bara de som kämpat riktigt riktigt bra.
Efter loppet hade jag (precis som alla andra) lovat barnen att vi skulle äta mat från just McD. Det tog oss 30 minuter att komma runt i Drive-through-kön (jag hatar när folk säger drive-in, man stannar väl inte i kön och äter heller!), men som tur var satt tjejerna jättesnällt bak i bilen.
Nu ska jag förbereda middagen till ikväll, en kompis kommer över på litemat och vin så jag ska se till att ha något ätbart att bjuda på.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar