I natt var det dags för dottern att kräkas och ha ont i magen igen. Hon vred sig i smärtor och en gång kom lite upp. Mellan kl 02.30-04.30 var jag uppe och försökte hitta ett sätt för henne att somna. Till slut insåg jag att något kallt på magen hjälpte och då somnade hon. När hon vaknade i morse var hon mycket bättre men trött efter att ha varit vaken i natt. Tell me about it!! Shit vad trött jag är, och eftersom jag är ensam med barnen är det bara att köra på som vanligt. Det går ju liksom inte att sjukskriva sig från mitt yrke...
På morgonen ringde jag rådgivningen för att se om de tyckte att det kunde vara magsjuka och om jag skulle isolera henne i 48 timmar, men det trodde de verkligen inte. Mer en förgiftning igen... Hon måste få i sig alla möjliga saker den ungen!
Folk brukar fråga hur jag orkar ta hand om barnen själv så långa perioder, och särskilt när de är sjuka. Jag tänkte på detta i natt och kom fram till att man utvecklar överlevnadsstrategier hela tiden. Man lär sig att somna på beställning mellan barnens kräkningar och man lär sig att även när man inte somnar så hjälper det en del att vila när man kan. Man hittar små små saker som gör allt lite lättare, små saker som de som inte är i min situation aldrig kanske kommer fram till för att de helt enkelt inte behöver det. Sedan är det också så att man inte har råd att "känna efter" sådana här dagar. Man går upp och gör det man ska och inser att dagen inte kommer att bli en av ens bästa, men att de bra dagarna också regelbundet kommer tillbaka.
För att ta ett exempel på detta så minns jag en period när barnen var mindre. Sonen var ca 11 år och hade jättehög feber och hallucinerade, dottern var 2 år och lillan 6 månader och båda hade magsjuka . Den här magsjukan var dessutom en magsjuka från helvetet! På natten sprang jag fram och tillbaka mellan deras rum som en galning och då la jag ut madrasser i varje rum så att jag skulle kunna slumra ett par minuter medans jag höll deras hand eller fick dem att somna om efter en kräkning. Inte optimalt, men det underlättade en hel del!
En annan gång var när jag väntade lillan och dottern var strax under 1 år gammal. Jag fick influensa och 40 graders feber i en vecka. Jag kunde knappt stå upp och visste inte hur jag skulle kunna ha koll på dottern om jag slumrade till när hon var vaken. Alltså barnsäkrade jag ett helt rum och la en madrass på golvet så att jag skulle kunna ligga där med henne hela dagarna. Det var troligtvis den värsta veckan i mitt liv, men jag lärde mig något på det!
I morse, efter att ha varit uppe med en hulkande liten tjej i natt var mitt första uppdrag inte det roligaste. Det var sophämtning i morse och jag var tvungen att gå ut och skölja ur sopkärlet eftersom det lätt blir larver och annat äckligt i dem så här på sommaren. Den stanken var inte vad min näsa behövde i morse, men det gick det med!
Andra uppdraget var att klippa ner en häck som jag lovat grannen att klippa pronto. Jag har dessutom lånat redskap av henne till det så det kunde inte vänta.
Klockan är inte ens 11 och jag skulle vilja gå och lägga mig en stund. Misstänker att den här dagen kommer att bli lång, men imorgon kanske något extra kul händer! Man vet aldrig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Massor med kramar till dig!
SvaraRaderaTack vännen!
SvaraRadera