Obekväm

Jag är en obekväm person för en del i min omgivning just nu. Idag ringde jag tex chefen för psykiatri och talade om att det är oacceptabelt att min son ska behöva vänta 10 månader på utredning. Först sa hon bara att hon beklagade detta, men när hon märkte att jag inte nöjde mig med det svaret sa hon att jag kunde be vårt team på NP att låta oss gå före, trots att detta inte är tillåtet.
Jag ska träffa vårt team på tisdag och få svar på lillans utredning, då ska jag alltså be dem låta oss gå före i kön. Min motivering till detta var att jag inte på något sätt tycker att vi är viktigare än andra familjer i kön, men eftersom min son är så pass gammal brinner det ju lite i knutarna med tanke på betyg och att lyckas komma in på gymnasiet.
Nästa onsdag ringer den här chefen tillbaka till mig för att se hur det har gått, och fram tills dess ska hon också kolla vad hon kan göra.

Det är inte kul att vara en bitch, men ibland är det nödvändigt. Man kan inte behaga alla...