Framme i Phoenix

Nu är vi äntligen framme i Phoenix efter något som kan liknas vid en mardrömsresa.
Först flög vi från Stockholm till Chicago. Precis när vi skulle landa i Chicago och är nere på riktigt riktigt låg höjd drar plötsligt piloterna på motorerna för fulla muggar och vänder nosen på planet rakt upp. Vädret var tydligen för dåigt för att de skulle våga landa.
När vi kom till Phoenix gick jag och tjejerna på toaletten, där upptäcker jag att jag fått mens flera dagar för tidigt. Tur qatt vi var framme tänkte jag och går ut till maken som berättar att våra väskor är försvunna! Båda två!!!
Efter en lång bussresa till hyrbilskontoret krånglar allt där också och vi får vänta mycket länge innan vi får en bil.
Att gå ut i Phoenix i juli är som att promenera runt i en bastu. Tjejerna skrek direkt och efter ca 30 sekunder vägrar de vara ute mer. Jag hade faktiskt aldrig kunnat föreställa mig den här värmen! Ca 45 grader är det just nu och värmen liksom omger kroppen och känns som ett klädesplagg.

När vi äntligen kom fram till hotellet, men en dotter som haft så ont i munnen hela dagen att hon inte kan äta, berättar de att vårt rum inte var klart och vi skulle få ett tillfälligt och sedan byta under kvällen. Här gick gränsen för mig kan jag bara tala om!!!! 3 barn med huvudvärk som har varit vakna i nästan 24 timmar och inte ens vårt jäkla rum kan de ha i ordning!!!
EEfter gap och gafflande var plötsligt vårt rum klart och nu sitter jag och tjejerna här och undrar om vi är vakna eller om vi sover. De mesta av våra mediciner är i resväskorna, likaså mensskydd, rena trosor osv. Kul att inte kunna byta om när man har rest i ett dygn, fått mens och befinner sig i 45 graders värme...

Nu tänker jag lägga mig brevid tjejerna på soffan och det finns en risk att jag somnar brevid dem.