Igår var det uppföljning hos barnläkaren igen med lillan. Julen var tuff för henne, mycket människor, lite stimmigt, och annat som inte hör vardagen till. Det vi kunde se var att hon väldigt ofta gick in på sitt rum och stängde dörren om sig, hon orkar helt enkelt inte med så mycket intryck. En annan sak som händer när det blir mycket omkring henne är att hon nästan somnar. Läkaren sa att detta är ett försvar och att det är bra att hon hittat strategier som fungerar för henne.
Det som händer när det blir för mycket är att hon säger att hon har ont i pannan, blir orolig och ängslig. När jag tar henne till ett lugnt rum blir hon nästan omedelbart bättre.
Läkaren konstaterade att detta inte är normalt och att vi måste få hjälp av en expert på ämnet. Eftersom det inte verkar vara något medicinskt fel på lillan så kommer vi att lämnas över till läkare som bättre kan hjälpa oss.
Det känns bra att vi får hjälp och även att jag börjat förstå vad det är som får lillan att må dåligt och hur jag kan hjälpa henne på bästa sätt. Ändå blir man så klart ledsen för hennes skull och att det ska behöva vara så här jobbigt för henne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar