... sa livet till mig när jag sa att jag skulle ta en sjukdag. Efter en timme hemma ringde sonens lärare och vi pratade i 45 minuter om svåra saker som måste lösas. Direkt efter det ringde elektrikern och ville komma hit och installera den nya värmaren i spa-badet. Han hade aldrig jobbat med spabad tidigare, och tyvärr märktes det. Vattnet sprutade ut i underredet på badet där alla kablar går och inte fick han värmaren på plats heller. Jag var tvungen att åka och hämta barnen, men så fort jag kom hem fick jag fortsätta att hjälpa honom. Till slut var allt på plats och han åkte, nu står badet här ute och vägrar släppa temperaturen över 27 grader... Det blir alltså att ringa honom imorgon med. Städfirman kommer imorgon och jag hade inte tänkt att vara hemma då, men det ser ut som om jag är så illa tvungen.
Taggtråden i halsen sitter kvar och tröttheten släpper heller inte. Ingen toppendag direkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Sånt är så himla typiskt! Eftersom jag själv varit sjukskriven (en längre period iofs) så vet jag mycket väl hur det är när folk då "passar på" att avkräva en ärenden och tid. "Du som ändå är hemma" tänker de. Och jag tänker tyvärr likadant "jag som ändå är hemma"... Det brukar straffa sig dessvärre, men är det bara nån gång ibland kan det ju gå ändå. Krya på dig!
SvaraRadera