Föräldraskap

Jag hoppas att alla föräldrar då och då funderar över vad föräldraskap innebär, men för oss som har barn med funktionshinder blir detta säkert mer påtagligt. Vi måste bortse från de vanliga "normerna" och vanliga förhållningssätt i olika situationer och vi måste själva utforma nya utan något som helst facit att tillgå. Vi måste också i vissa situationer behandla syskon olika, helt enkelt för att deras förutsättningar att uppfatta det vi säger och gör skiljer sig åt.
Vi måste balansera syskonens otroligt olika behov och försöka att räcka till hela tiden, trots att ett eller flera barn tar mycket mer tid än normalfungerande barn.

Man "ska" vara konsekvent, men med lite erfarenhet i ryggen kan jag säga att det inte alltid är bra, och för vissa barn är det rent av dåligt. Saker som detta är saker man måste komma till insikt om själv, det finns liksom inga färdigskrivna guideöcker. Under tiden man försöker lära sig kommer man få utstå folks blickar, åsikter och undran.

Jag anser själv att jag är ständigt sökande när det gäller mina barns bästa. Ändå är det ibland en daglig kamp att hitta rätt.

Jag hoppas att folk inser vilket jobb det är att vara förälder till funktionshindrade barn, och att de ägnar detta en extra tanke innan de kritiserar.