Tjohooo, i morgon ska jag få långa fina naglar! Jag har aldrig provat nagelförlängning tidigare, och är väl inte egentligen den mest fåfänga personen norr om stan, men det ska faktiskt bli jätekul. Hoppas bara att jag snabbt lär mig att sköta mina dagliga sysslor med klorna.
På sista tiden har jag upptäckt att jag börjar prata som min 2-åring. Hon blandar ju svenska och engelska precis som hon känner för det och utan att ens fundera över om det är ok eller inte. Hon ser på filmen om Winnie the Pooh på engelska och så har vi böckerna om Nalle Puh på svenska, vilket säkert blir lite förvirrande. Puh (Pooh), Tiger (Tigger) och Ior (Eyor) låter ju ganska lika, men Kanin (Rabbit) och Nasse (Pigglet) låter ju helt annoulunda så där brukar jag läsa det engelska namnet för att inte röra till det för henne. Testa själva att ändra hälften av namnen till andra namn samtidigt som ni läser, detta efter en lång dag och ni är supertrötta! Det är inte lätt och det är lätt att snava på orden. Igår blev Nasse (Pigglet) "Nisse" och 2-åringen skrattade så att hon nästan trillade ur sängen, hur lätt tror ni det var att få henne att sova efter det?!
Ett annat ord som hon använder är "pusha", dvs trycka. Flera gånger har jag kommit på mig själv med att säga just "pusha", vilket omedelbart får mig att inse att jag måste ta mig ut mer och prata mer med vuxna människor.
Om ni någonsin undrat vart bubblorna i en jaccuzi kommer ifrån så kan jag meddela att det är "fisharna" som gör de ljuden. Det har min kloka 2-åring idag berättat för mig.
På lördag blir det en utmaning igen. Eftersom sambon ska iväg på jobb så får jag åka själv med två barn på 2-åringens löpartävling. Ja, ni hörde rätt, hon ska vara med och springa i "Happy Mil". Fråga mig inte varför jag anmälde henne till det, precis som om inte vi har nog med saker just nu!! Nu ska vi i alla fall iväg och detta ska utföras samtidigt som lillan behöver sova middag. Jag får med andra ord slänga lillan i vagnen och springa med 2-åringen och vagnen bland alla de andra ungarna. Herregud säger jag bara....
Andra intressanta utmaningar de närmsta två veckorna blir tre läkarbesök där jag måste släpa med alla tre barnen, komma iväg till sömmerskan och ta mått i underkläderna medans mina barn river deras hus, försöka få till packning och det sista inför bröllopet utan att stressa ihjäl mig och säkert massa annat.
När vi sitter på flygplanet om drygt 3 veckor kan jag äntligen slappna av, då är det för sent att undra över vad jag har glömt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar