Misslyckade rekordförsök

Igår natt sov jag mellan kl 01-05, sedan var det antingen min egen hosta eller barnens som höll mig vaken.

Eftermiddagen spenderade vi på 40-års fika där vi hade fullt upp med att skydda barnen från att bli trampade på eller att se till att de inte smetade snor på kakorna. När det var åtgärdat hann vi med en kaffe på stående fot och lite trevligt mingel med slingrande bebisar i famnen.

Vi spelade Guinness Rekordbok-speletoch förvånande nog vann jag inte. Jag som alltid annars vinner alla sällskapsspel här hemma vann inte ens Kvällen bestod i rekordförsök för mig, sambon och sonen. hus-ritar-tävlingen trots att jag försökte fuska.
Sonens specialitet var att suga fast små plastbitar med sugrör och snabbt förflytta dem. Sambon var bäst på att ställa sig upp från en stol flest gånger på 1 minut. Jag var kass på allt men var den som mest sken upp som en sol varje gång jag fick trycka på ett nytt rekordklipp på DVDn. Kul spel som passade alla, synd bara att det inte gick att fuska hem segern lika lätt som jag är van, jag ska nog komma på ett knep för det med.

Idag regnar det igen och kylan förlamar en efter att vi fått en försmak av sommarvärmen. Tur att jag hittade den där bilbanan från när sonen var liten, den sysselsätter både sambon och sonen med att bygga tunnlar och trimma bilar och tjejerna slåss om vem som ska få sätta bilen på spåret. Sedan sitter alla och stirrar tomt på bilen som i rasande fart tar sig över gupp, broar och genom staket, ändå tills lillasyster med oskyldig blick sätter ut foten rakt över spåret och snabbt som ögat snor bilen och kryper iväg med den i munnen. Detta med ena benet spretande rakt ut som en spindel.
I bakgrunden hörs ett vrål som bara kan formas från ren ilska, storasyster går inte på att lillasyster är liten och oskyldig.